Jag har varit ett rätt stort ishockeyfan. Har under perioder av mitt liv gått på matcher regelbundet, som sportjournalist förstås följt med noga, suttit på sportbarer och hejat varje vår under VM och stått på torget 1995 då Finland vann sitt första VM-guld. Men årens lopp har intresset sakta svalnat för att bli riktigt kallt efter det smaklösa firandet av vårt senaste VM-guld, och de senaste veckorna har jag verkligen känt att jag fått nog.

Var på min första ishockeymatch på länge för en och en halv vecka sedan och såg Mestis möte Jokipojat. Utvisningarna var så många att jag tappade räkningen. Trist, fult och onödigt.

Den senaste tidens nyheter om hjärnskakningar och ishockeyvåld gör mig glad. Äntligen pratas det ordentligt om det sjuka i att misshandel i idrottens namn är tillåtet. Aller fattade verkligen rätt beslut som slutar sponsorera hockeyn. Bra gjort! Hoppas andra tar efter.

Och så som grädde på moset Ilves söta små babybodyn. Vissa skämt skall gå i graven då tiderna förändras.

Varför skulle jag stöda, och sätta min tid på, en idrott där slagsmål verkar vara det viktigaste i rinken och ölet samt sviniga kommentarer det viktigaste i publiken, och där kvinnosynen ofta lämnar övrigt att önska. Nej jag tror att jag skall hålla mig till damhockey. Kanske också Aller kan ge sina sponsorpengar åt damerna i stället.